Att inte veta varför man mår dåligt är ganska vanligt för oss som har psykisk ohälsa och jag har även mött den attityden att vet du inte varför du mår dåligt så har du kanske inget att må dåligt över. Att bli bemöt med den attityden gör bara att jag mår mer dåligt för jag ställer mig den frågan själv när jag mår dåligt.
Ångesten som är min värsta fiende har fått mig att göra många dumma saker. Den har fått mig att flera gånger ta intoxer(överdoser). Min första 2010 är den största jag tagit och där hade jag änglavakt. Jag ångrar nu såhär i efterhand att jag utsatte alla som bryr sig om mig för en sådan stor prövning då jag las i respirator och läkarna sa till min mamma att de visste inte om jag skulle överleva och om jag gjorde det så visste dom inte om jag skulle få hjärnskador. Jag överlevde och fick inga synliga hjärnskador.
Numera har jag lärt mig att prata när jag mår dåligt och kunna försöka förstå att när jag mår dåligt så har jag en dålig dag. Att inse att ångesten är inge farligt utan jag mår bättre snart.
jaa, ångesten är en riktig pina. Känner också av den. Och skuld för att man mår dåligt när man egentligen har det så bra…