Fortsättning från förra inlägget..
2012:
I juni/juli 2012 så fick jag flytta till behandlingshemmet. Det låg i Uppsala. Där fick jag hjälp med medicinering och även annat. Jag fick även börja med medicin mot mina ADD. För mig var det som en bubbla runt mig sprack helt plötsligt kunde jag koncentrera mig på ett helt nytt sätt. Jag äter fortfarande denna medicin mot min ADD.
Detta år fick jag en godman efter att fått hjälp att ansöka om en. Den godman jag fick har jag än i dag och det är jag tacksam för.
Jag kommer ihåg första samtalet med läkaren där. Han frågade om jag tänkte få mediciner från någon annan stans. Jag sa nej och var tvungen att upprepa det för honom några gånger. Jag antar att han var tvungen att ställa de frågorna. När jag varit där några veckor så fick jag sådant sug efter alkohol men visste att jag inte kunde dricka då det inte gick bra med mina mediciner. Jag sa det till personalen och typ nästa samtal så sa han att det var jätte bra att jag sa till och inte bara gick ner på stan och köpte alkohol. Jag fick en medicin mot alkohol sug och den hjälpte och jag käkar den än idag.
2013:
Minns att min pappa och lillebror kom ner för att hälsa på mig. Kommer ihåg att vi gick ner till centrum i Uppsala. Jag minns att jag fick säsong sju av Criminal minds av papppa och min bror. Jag fick veta efteråt att min lillebror tog illa vid sig att se sin syster må så dåligt som jag gjorde då.
I maj 2013 så fick jag följa med till Grekland. Det eftersom jag gjort sådana framsteg. Det var min första gången jag flög och var utomlands. Vi var i Grekland i en vecka. Minns att en dag hade vi varit på en strand och på väg hem så stannade vi till på en fiskrestaurang. Det var bara färskat som serverades så det fanns tex färska räkor, stekt bläckfisk mm. Jag däremot var väldigt kräsen när det kom till mat då så det slutade med att personalen från behandlingshemmet fick sitta och skala räkor åt mig så jag skulle äta något. Har faktiskt fortfarande kvar en väska som jag köpte i Grekland trotts att det nu gått tio år.
2014
Jag och en av mina terapeuter var upp till Hudiksvall för att jag skulle få träffa min pappa. Det var då jag fick veta hur illa min lillebror hade tagit vid sig när dem var ner till mig 2013. Detta år fick jag efter att ha haft ett rum i huset där behandlingshemmet var flytta ut till en av deras öppenvårdslägenheter. Det var ett stort steg för mig. Det gick bättre än vad jag trodde och kände det var skönt att ha en egen lägenhet att bo i.
2015
Detta år var det sista året jag bodde på behandlingshemmet. Minns också att jag mådde så dåligt psykiskt att jag var inlagd på psyket i en vecka. Minns att jag och min terapeut var och besökte boendet jag bor på för att kolla hur det såg ut. Jag insåg rätt snabbt att här ville jag flytta till så jag tror det kanske bara var någon vecka efter som jag sa att dit vill jag flytta. Så på hösten 2015 så flyttade jag till det serviceboendet jag bor på idag.
Åren på behandlingshem räddade mitt liv!