Mina bästa tips på vad du kan göra när du har ångest

Tänkte att det passar att åter publicera detta inlägg eftersom jag själv är inne i en period med ångest. Detta publicerade jag första gången den 16 februari 2018 alltså för 6 år sedan. Däremot har jag fyllt på lite på vissa tips som jag kände att det borde vara med.

Mina bästa tips vad du kan göra när du har ångest!

1. Prata med en person du har förtroende för!

Att prata kan ibland hjälpa för att om du försöker prata om hur du känner dig kan ni kanske komma på varför eller vad som gör att du har ångest. Jag resonerar såhär: Att om du tar ett piller så kanske det hjälper för stunden men inte det långa loppet. Det kanske är jobbigt att prata om det men för att må bättre måste du veta varför du mår dåligt!

Jag vill däremot tilläga att ibland kan jag känna att jag mår sämre om jag börjar prata med något om att jag har ångest. Så det är en avvägning och den man pratar med ska vara en som inte dömer en och bara för man ibland inte vet varför man har ångest så har ingen rätt att säga men då kanske du inte har något att må dåligt för…

2.Ta en varm dush!

…Och då menar jag verkligen en varm dush. Det ska nästan vara brännande hett för att hjälpa mot ångesten. Ångesten kan vara en kall känsla i dina lungor och då kan värme hjälpa mot eller lindra ångesten. Om du bor i lägenhet och har grannar kan du tänka på att inte börja dusha mitt i natten. Det kan vara en bra start eller ett bra slut på en dag att dusha. Jag älskar när man kommer nydushad och kryper ner i en nybäddad säng.

3.Var inte själv, om du har möjlighet att vara bland folk!

Om du har ångest kan det hjälpa att vara och prata med andra. Det kan få dina tankar på något annat än att du har ångest. Jag vet dock att det kan vara väldigt jobbigt att umgås med andra när man har ångest. Hitta någon att umgås med eller att göra saker med. För mig kan det ibland vara svårast att ta sig iväg men efter så är jag glad att jag drog iväg. Att sitta ensam på ditt rum eller vara ensam i din lägenhet kan vara en triggande faktor.

4. Måla, om du inte provat gör det!

Jag har flera målarböcker för vuxna. Att måla får en att fokusera på något annat än att du har ångest. Jag har en med motiv från Game of thrones som jag älskar. I den är det också citat från böckerna som jag gillar. Själv har jag svårt att sätta mig ned och börja måla när jag har ångest. Har jag börjat kan det vara svårt att sluta när jag väl har kommit igång. Ge det en chans!

5. Gå ut på promenad

Att gå på promenad är både bra för hjärta och själ. Det rensar huvudet på tankar och du får gärna ha med någon att prata med medans du går. Ibland så sticker jag ut själv med hög musik i öronen, då jag inte orkar prata med någon annan. Det kan vara bra att komma utanför lägenheten/rummet då man kan fokusera på något annat än sin ångest. Däremot kan det största vara att ta sig utanför dörren då man har kraftig ångest inte vill lämna lägenheten.

Om någon sagt till mig för 10 år sedan att…

Hade någon sagt till mig 2013 alltså för tio år sedan att jag kommer vara där jag är idag hade jag inte trott på den personen. Jag hade nog svarat att är lika stor chans att grisar skulle börja flyga.

För tio år sedan bodde jag på behandlingshem. Där jag en period efter det att jag varit i Grekland fick ångest medicin tre gånger dagligen utöver min morgon och kvälls medicin. Jag var verkligen på botten och famla runt i mörkret. Minns att jag har berättat för er tidigare så var min pappa och min lillebror ner och hälsade på mig. Jag fick veta i efterhand att min lillebror hade tagit väldigt illa vid sig att se sin storasyster må så dåligt som jag gjorde då.

Nu tio år senare så har jag för mer än ett år sedan blivit av med min borderline diagnos. Vilket jag hade på känn själv då jag insåg att jag mått för bra för att ha diagnosen. Jag har även gått ner i vikt då jag börjat få in promenader varje dag då jag är frisk. Jag tror det med kombination av mediciner gör så att jag mår så bra som jag gör idag. Visst har jag sämre perioder men de är absolut inte lika djupa och mörka som för tio år sedan.

Veckans bästa v.33

Min mest gillade bild på instagram denna vecka:

Mitt mest lästa inlägg denna vecka:

https://corkystyle.se/livet-med-psykisk-ohalsa-part-4-aren-pa-behandlingshem-som-raddade-mitt-liv/

Veckans mående:

Veckans mående har inte varit så bra. Har haft kraftig ångest som gjort att jag bara varit på radion halva dagarna. Hoppas det blir bättre denna vecka.

Bio besök: 0st

Antal steg: 43 156

Veckans låt: video nedan:

En kortare dag, lord of the rings: fellowship of the ring och över 8000 steg

Hallå där!

Hoppas er torsdag varit bra. Här har man varit på radion. Däremot blev det en halv dag då jag fortfarande har ångest. Så valde att sluta tolv idag också. Hade kollat med en handledare och vi både tycker att det är bättre att jag kommer och är där några timmar än att jag inte kommer alls. När klockan var tolv så gick jag ner till centrum för att där ta bussen hem.

Väl hemma har jag varit ute på en liten promenad som blev längre än den skulle. På eftermiddagen så har jag kollat på Lord of the rings: fellowship of the ring: fellowship of the ring extended edition.

Handling:

Frodo får ärva en ring av Bilbo som är Frodos mors kusin. När bilbo gett sig av för att gå till alverna så får Frodo veta av Gandalf att han ska gömma ringen. När Gandlalf återvänder så får Frodo veta att den ring han fick av Bilbo är den ring Sauron gjorde i hemlighet i dommedagsberget. Allt för att kunna styra över alla raser i midgård. Frodo får också veta att Bilbo hittade ringen i Gollums grotta. Gandalf säger åt Frodo att han måste ge sig av då han hittade inte Gollum innan fienden hittade honom. Frodo ska bege sig till Bree och den stegrande ponnyn och Gandlalf ska möta honom där. Kommer Gandalf möta honom där och vad kommer hända? Vad ska de göra med ringen?

Recension:

En av de bästa filmerna som någonsin har gjorts. Denna film kom 2001 men alla tre sagan om ringen filmerna spelades in direkt. Detta har inte gjorts innan eller efter. Denna film fick fyra oscars. Denna film är baserad på boken Lord of the rings: Fellowship of the ring av J.R.R. Tolkien. Vet ni att i den scenen där Gandalf slår i huvudet var en olycka men man valde att ha med det vilket jag tycker är bra då det är lite komiskt.

Visste ni att det var Sean Connery som fick rollen som Gandalf men han tackade nej och då fick Ian McKellen rollen som blev en klassiker till trollkarl i Lord of the rings och Hobbit.

Ikväll har jag varit ute på en liten kvällspromenad. Då tog jag bilderna som är i inlägget. Så har lyckats gå mer än 8000 steg idag!

Imorgon är det fredag och då är jag som vanligt ledig. Har tänkt att åka in till Uppsala och gå in på hemmakväll. Har också tänkt gå en längre promenad. Jag ska också tvätta då jag brukar tvätta på fredagar då jag måste använda basens tvättmaskin då min fortfarande är sönder.

Livet med psykisk ohälsa part 4- Åren på behandlingshem som räddade mitt liv

Bilden är tagen av mig då jag var i Grekland 2013.

Fortsättning från förra inlägget..

2012:

I juni/juli 2012 så fick jag flytta till behandlingshemmet. Det låg i Uppsala. Där fick jag hjälp med medicinering och även annat. Jag fick även börja med medicin mot mina ADD. För mig var det som en bubbla runt mig sprack helt plötsligt kunde jag koncentrera mig på ett helt nytt sätt. Jag äter fortfarande denna medicin mot min ADD.

Detta år fick jag en godman efter att fått hjälp att ansöka om en. Den godman jag fick har jag än i dag och det är jag tacksam för.

Jag kommer ihåg första samtalet med läkaren där. Han frågade om jag tänkte få mediciner från någon annan stans. Jag sa nej och var tvungen att upprepa det för honom några gånger. Jag antar att han var tvungen att ställa de frågorna. När jag varit där några veckor så fick jag sådant sug efter alkohol men visste att jag inte kunde dricka då det inte gick bra med mina mediciner. Jag sa det till personalen och typ nästa samtal så sa han att det var jätte bra att jag sa till och inte bara gick ner på stan och köpte alkohol. Jag fick en medicin mot alkohol sug och den hjälpte och jag käkar den än idag.

2013:

Minns att min pappa och lillebror kom ner för att hälsa på mig. Kommer ihåg att vi gick ner till centrum i Uppsala. Jag minns att jag fick säsong sju av Criminal minds av papppa och min bror. Jag fick veta efteråt att min lillebror tog illa vid sig att se sin syster må så dåligt som jag gjorde då.

I maj 2013 så fick jag följa med till Grekland. Det eftersom jag gjort sådana framsteg. Det var min första gången jag flög och var utomlands. Vi var i Grekland i en vecka. Minns att en dag hade vi varit på en strand och på väg hem så stannade vi till på en fiskrestaurang. Det var bara färskat som serverades så det fanns tex färska räkor, stekt bläckfisk mm. Jag däremot var väldigt kräsen när det kom till mat då så det slutade med att personalen från behandlingshemmet fick sitta och skala räkor åt mig så jag skulle äta något. Har faktiskt fortfarande kvar en väska som jag köpte i Grekland trotts att det nu gått tio år.

2014

Jag och en av mina terapeuter var upp till Hudiksvall för att jag skulle få träffa min pappa. Det var då jag fick veta hur illa min lillebror hade tagit vid sig när dem var ner till mig 2013. Detta år fick jag efter att ha haft ett rum i huset där behandlingshemmet var flytta ut till en av deras öppenvårdslägenheter. Det var ett stort steg för mig. Det gick bättre än vad jag trodde och kände det var skönt att ha en egen lägenhet att bo i.

2015

Detta år var det sista året jag bodde på behandlingshemmet. Minns också att jag mådde så dåligt psykiskt att jag var inlagd på psyket i en vecka. Minns att jag och min terapeut var och besökte boendet jag bor på för att kolla hur det såg ut. Jag insåg rätt snabbt att här ville jag flytta till så jag tror det kanske bara var någon vecka efter som jag sa att dit vill jag flytta. Så på hösten 2015 så flyttade jag till det serviceboendet jag bor på idag.

Åren på behandlingshem räddade mitt liv!

Åren med psykisk ohälsa part 3

Fortsättning från förra inlägget

Jag vart inskriven på psykiatrisk avdelning. Där så tog läkaren bort alla mediciner förutom sömnmedicinen. Sen kan jag ju säga att deras attityd till mitt självmordsförsök var du kan ju inte velat dö eftersom jag gjorde det i skolan. Jag satt helt tyst för kände att det inte var någon idé att prata om hur jag mådde. Idag skulle jag direkt ha anmält läkaren då man inte ska ha den attityden om man jobbar där man vårdar folk som mår dåligt psykiskt. Plus att det var bara tur att jag överlevde och skulle jag gjort detta hemma så skulle jag ha dött.

Jag skrivs ut och får denna gång en kurator kontakt på öppenvården i tierp. De följande två åren präglas av flera överdoser och även LPT vård. (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Minns när jag sist var inlagd med LPT och jag och en vän som kom och hälsade på mig skulle gå en promenad. Den skulle vara i 30 minuter men jag och vännen drar till henne. Jag kommer tillbaka efter 6 timmar med polis.

Tillslut så säger mitt boendestöd som jag hade fem gånger i veckan, min mamma och jag till min handläggare på kommunen att detta går inte. Detta är efter min sista överdos. Hon inser att jag måste få komma till en plats där jag får hjälp med min medicinering och mitt mående. Däremot sa hon att du får lova att inte hitta på något under tiden jag. letar Det höll jag för det var rätt snabbt jag fick åka med henne till behandlingshemmet i uppsala på besök. Bara någoin vecka efter vart det klart att jag skulle få komma dit.

Medan jag väntade på att få komma till behandlingshemmet så fick jag göra en utredning mot ADHD. Mamma var upp och träffade psykologen två gånger och till slut får jag diagnosen ADD. Jag fick även diagnosen funktionsnedsättning. Jag fick dessa diagnoser 2012 men har haft de hela livet då det är några diagnoser man föds med. Jag hade önskat att detta hade upptäckt tidigare så jag hade fått rätt hjälp. Det är lätt när man sitter med facit i hand att undra varför detta inte upptäcktes tidigare.

Btw bilden är en bild jag ritat själv.

Livet med psykisk ohälsa part 2

person in black long sleeve shirt
Photo by Maisa Borges on Pexels.com

Fortsättning på från förra inlägget.

När jag hade blivit utskriven så efter jul och nyår fick jag tid hos en läkare på öppenvården i tierp. Ja läkaren sa att jag dels skulle få upp pulsen i 150 och sen hålla den i en halvtimme varje dag för att må bra igen. Samtidigt skriver han ut en 100 tablettburk med min dåvarande ångest medicin. Ska kanske också säga att då hade jag anorexi. Så jag känner att ingen lyssnar på mig. Samtidigt försöker jag plugga på Komvux. Så en dag när jag ska ha lektion så tar jag alla tabletter jag har och sen går jag till lektion som om inget har hänt. Minns knappt fem minuter av den lektionen för jag måste ha slocknat rätt snabbt. Det är vid slutet av lektionen de inser att jag inte reagerar och det slutar med att de måste ringa efter ambulans. En annan studerande stannar kvar och när ambulansen kommer så tar hon min telefon och ringer min mamma då jag hade hennes nummer inlagt som mamma. Detta har jag fått berättat för mig. När mamma får veta så ringer hon först hennes man som då jobbar i sthlm. Han ger sig direkt hemåt men han är tvungen att ta tåget. När morsan kommer till sjukhuset så har jag varit där i ca en kvart och de håller på med mig. Jag blir magpumpad för att få tabletterna ur systemet. De söver ner mig och lägger mig i respirator Läkaren säger till mamma att det vet inte om jag kommer överleva och om jag gör det vet de inte om jag kommer ha hjärnskador. Min mamma är tvungen att ringa till min far som bor i Hälsingland. Hans bil är tyvärr trasig så han får vänta till nästa morgon då första tåget går ner till Uppsala.

Under natten har mitt tillstånd stabiliserats och på morgonen ringer de morsan och säger att de ska pröva och väcka mig. Så när jag vaknar upp har jag mamma ,pappa och mammas man omkring mig. Jag kan inte prata för har fortfarande respiratorn inkopplad. De säger att jag är på sjukhus. Jag tror de dröjer ca en timme innan de tar bort röret i halsen och min kateter.

Jag minns så väl min första tanke när jag insåg att jag överlevt överdosen. Jag var inte alls glad över att jag överlevt då. Minns också att läkaren ville att jag skulle testa att sitta i en stol innan de kunde skriva ut mig. Antar att de ville kolla så min kropp var med på noterna. Minns att jag skakade som ett asplöv och att även mamma hjälpte till när jag skulle flytta mig från sängen till stolen.

Efter några timmar kommer en läkare från psyk och vi pratar och vi båda inser att jag bör till psyket och skrivs in där samma kväll. Jag minns att jag uppdaterade min facebook med orden Jag vill inte förklara.

Vill avsluta detta inlägg med att säga att jag idag är väldigt glad över att jag överlevde och att jag inte fick några hjärnskador.

Åren med psykisk ohälsa part 1

gray scale photo of man covering face with his hands
Photo by Daniel Reche on Pexels.com

So where to begin……

Alla som känner mig vet att jag har gjort en stor resa och att jag idag är glad att jag fortfarande lever. Allt började gå fel när jag flyttade till egen lägenhet 2009. I september flyttade jag till Söderfors och började nästan direkt börja må dåligt psykiskt. Fick en tid hos en kurator någon stans i uppsala. Redan andra träffen sa jag till henne att jag är helt utmattad både fysiskt och psykiskt. Så då bad hon mig att åka till psykakuten så det gjorde jag och jag hade en vän med mig som var underbar. I alla fall så slutade det med att läkaren och den överläkare som han pratat med höll med om att jag hade en djup depression. Så jag skrevs in på psykisk avdelning. Där fick jag mediciner och var där i ca 5 veckor så skrevs ut lagomt till jul.

Kommer ihåg att jag lagom till det blev klart att jag skulle snart skrivas ut så frågade jag morsan om hon skulle kunna åka upp till min lägenhet och städa den så den skulle vara städad när jag kom hem igen. Hon gick med på det så och hon var uppe i lägenheten i flera timmar då jag hade lyckats stöka till det ordentligt.