So where to begin……
Alla som känner mig vet att jag har gjort en stor resa och att jag idag är glad att jag fortfarande lever. Allt började gå fel när jag flyttade till egen lägenhet 2009. I september flyttade jag till Söderfors och började nästan direkt börja må dåligt psykiskt. Fick en tid hos en kurator någon stans i uppsala. Redan andra träffen sa jag till henne att jag är helt utmattad både fysiskt och psykiskt. Så då bad hon mig att åka till psykakuten så det gjorde jag och jag hade en vän med mig som var underbar. I alla fall så slutade det med att läkaren och den överläkare som han pratat med höll med om att jag hade en djup depression. Så jag skrevs in på psykisk avdelning. Där fick jag mediciner och var där i ca 5 veckor så skrevs ut lagomt till jul.
Kommer ihåg att jag lagom till det blev klart att jag skulle snart skrivas ut så frågade jag morsan om hon skulle kunna åka upp till min lägenhet och städa den så den skulle vara städad när jag kom hem igen. Hon gick med på det så och hon var uppe i lägenheten i flera timmar då jag hade lyckats stöka till det ordentligt.
Jag vet vad du går igenom, har kraschat för bara några månader sedan och ens resa har som sagt inte varit så lätt. Visst är det skönt att ha en blogg där man kan skriva av sig allting i och hitta andra som också har det tufft med psykisk ohälsa. Många förstår inte hur illa de egentligen är, de säger bara ”men ryck upp dig” osv vilket är helt fel metod. Då har man ingen kunskap. En vän till mig som också leder av depression och ångest fick höra av sin arbetskollega ”Men ner på psyket med dig, vad gör du gör du ens här” Schyst? NOT! Så elakt och ingen kunskap hur jobbigt det är. Jag är glad att du fick hjälp när allt blev så tungt för dig och jag hoppas att du orkar fortsätta kämpa fina du. Kram
❤️
Fy det är verkligen hemskt med denna pyckiska ohäls lever med den själv och i bland är det bara jobbigt att leva genom en dag ❤️
Det var länge att vara inne på psyket i 5 månader. Men du behövde nog det. Men sen finns det samtals terapi inom vården för deprission men det har väl med vad för slags deprission du gick igenom. Va fint av din mamma att hon kunde hjälpa dej med städningen 🥰