Äntligen hemma igen

Godkväll!

Här har det varit tyst då jag åkte upp till mamma och hennes man den 21 December och valde att inte ta med mig datorn. Det har faktiskt varit skönt.

Idag skulle jag ha blivit skjutsad hem men vi valde att jag fick ta tåg hem. Det var visserligen fint väder men det hade varit två olyckor på samma sträcka igår och det hände vid tolv tiden och inte förrän sju på kvällen flöt trafiken på som vanligt igen. Det kändes säkrare att jag tog tåg hem.

Jag åkte tåget som gick fem över 11 från söderhamn. Tågresan tog ungefär 45 minuter. Det var sjukt mycket folk på tåget så jag var glad att jag hittade en plats att sitta på. När jag kom till Gävle så gick jag in på espresso house och beställde en carmellatte. Satt där inne tills det var dags att gå ut till tåget till Uppsala. På tåget till Uppsala upplevde jag inte att det var lika mycket folk. Så vid klockan fyra var jag hemma igen.

Här hemma har jag käkat middag. Efter det så tog jag en varm dusch och tvättade håret. Har känt mig mosig i huvudet sen jag kom hem. Så har valt att kolla på en lättsam film. Det blir ingen filmrecension då jag helt enkelt inte orkar.

Imorgon ska jag på bio. Då ska jag se filmen Hammarskjöld med Mikael Persbarndt i huvudrollen. Jag ser fram emot denna film och har hört att den fått bra kritik. Lägger in trailern nedanför.

Åren med psykisk ohälsa part 1

gray scale photo of man covering face with his hands
Photo by Daniel Reche on Pexels.com

So where to begin……

Alla som känner mig vet att jag har gjort en stor resa och att jag idag är glad att jag fortfarande lever. Allt började gå fel när jag flyttade till egen lägenhet 2009. I september flyttade jag till Söderfors och började nästan direkt börja må dåligt psykiskt. Fick en tid hos en kurator någon stans i uppsala. Redan andra träffen sa jag till henne att jag är helt utmattad både fysiskt och psykiskt. Så då bad hon mig att åka till psykakuten så det gjorde jag och jag hade en vän med mig som var underbar. I alla fall så slutade det med att läkaren och den överläkare som han pratat med höll med om att jag hade en djup depression. Så jag skrevs in på psykisk avdelning. Där fick jag mediciner och var där i ca 5 veckor så skrevs ut lagomt till jul.

Kommer ihåg att jag lagom till det blev klart att jag skulle snart skrivas ut så frågade jag morsan om hon skulle kunna åka upp till min lägenhet och städa den så den skulle vara städad när jag kom hem igen. Hon gick med på det så och hon var uppe i lägenheten i flera timmar då jag hade lyckats stöka till det ordentligt.