Svårigheter i vardagen med NPF diagnos

Har haft en idé till detta inlägg men har haft svårt att komma igång och skriva: Ni som känner mig vet att jag hela livet har haft diagnoserna ADHD och funktionsnedsättning men fick inte mina diagnoser förrän 2012 när jag var 24 år efter att ha blivit utredd av en psykolog.

Maten, smakerna och konsistensen

Jag har hela livet haft en dålig relation till mat och allt vad det innebär. När det var som värst var när jag gymnasiet men hade även problem med maten så tidigt som när jag gick i mellanstadiet. Minns en gång när vi skulle öva inför lucia i matsalen. Jag hade inte ätit frukost så jag började se svarta prickar så jag räckte upp handen och tydligen så var jag likblek i ansiktet. Först gav dom mig vatten men sedan frågade någon om jag hade ätit frukost och när jag sa nej så fick jag ett glas juice istället då det var det kroppen behövde.

I alla fall så var mina matproblem störst när jag gick gymnasiet då jag bodde på skolan på veckorna. Det dröjde inte länge innan lärarna och den andra personalen fattade att jag hade problem med maten. De hade stenkoll på om jag åt, speciellt om jag tex skulle ha ridlektion på morgonen, Hade jag inte ätit frukost i matsalen så fick jag inte rida. Då blev jag irriterad då jag kände mig så kontrollerad men idag fattar jag då man kan inte ha en ryttare som kan svimma på hästryggen då det skulle kunna bli farligt för alla som är på tex ridbanan. Hästar är ju flockdjur så blir en rädd kan de andra ta efter om man har otur.

Jag har svårt för smaker och är väldigt petig hur jag vill något ska smaka. Sen så är det något jag har ätit förut så är det att föredra att det är samma märke av något som det brukar vara. För ett tag sedan så hade vita bönor i tomatsås och jag tycket de var hårdare än de brukade och smakade som de inte riktigt var klara. Då smakade en personal och hon sa att de var hårdare och det visade sig vara ett annat märke än vad dom brukar köpa.

Jag har också svårt med konsistensen om det inte är som den brukar. Till exempel potatismos för jag klarar inte av när det blir som tex tapetklister. Sen har jag svårt för tex spenatsoppa och ärtsoppa.

För mig kan det också vara svårt att se hur stor en portion ska vara då jag har svårt att äta lagomt. Vilket kan göra att jag antingen äter väldigt lite eller så äter jag så mycket att jag blir illamående. Speciellt när det kommer till godis.

Kläder- När kläderna inte sitter rätt på kroppen

Som rubriken lyder så kan det vara riktigt irriterande när kläderna inte sitter på samma sätt som de brukar göra. Då pratar jag om alla kläder men något som är extra viktigt är att strumporna sitter bra. Jag kan själv gå och byta tröja eller t-shirt rätt ofta om den inte sitter bra eller om den sitter på ett sätt som den inte brukar göra. Jag klarar heller inte av att ha vissa material direkt på huden utan då blir det att jag får ha tunnare tröja under men det som också kan irritera är tex lappar bak i nacken. En av mina tjocktröjor är det så att jag får ha ett linne under den så det slipper klia i nacken. Har jag hittat ett plagg som jag gillar så kan jag få problem när jag ska köpa nya och det kanske inte säljs längre. Speciellt underkläder som det kan vara svårt att hitta något som sitter bra men ändå känns sköna att ha sig på. Detta problem har jag även som vuxen men jag kan tänka sig att det blir ett större problem om man har ett barn med npf diagnos som kanske har svårt att berätta vad som är fel.

Det var två punkter som kan påverka vardagen om man har Npf diagnos.

När kroppen inte hänger med i huvudets tempo

Godkväll!

Hoppas er onsdag varit bra. Här har man varit på radion mellan 10-12. Jag har bland annat haft indiemöte med en handledare. Jag ska jobba till tolv imorgon också då min kropp säger ifrån. Jag blir väldigt trött bara att ha varit där i två timmar. ’

Så när klockan var tolv så avslutade jag datorn och gick ner till stationen för att ta bussen direkt hem. Här hemma har jag inte gjort så mycket.

På eftermiddagen så fick jag besök av mamma och C. Vi fikade lite granna innan de åkte hemåt. De tog med det jag hade bland annat köpt åt mamma plus lite annat jag sa att mamma kunde få. Efter att dem åkt så gick jag ner på basen och åt middag.

Nu på kvällen har jag kollat på criminal minds då jag är för trött för att kolla på någon film.

Fredag och biobesök

Godkväll!

Hoppas er fredag varit bra. Jag började dagen med serien Sleepy hollow säsong två. Nu börjar jag närma mig slutet på säsongen. Nu har Crane fått prova på att sjunga Karoke som han inte är så road av.

Vid halv tolv så tog jag bussen in till uppsala då jag skulle se filmen Venom: the last dance på bio i imax salongen. Jag hade aldrig sett en film i imaxformat förut. Det var riktigt häftigt då både ljud och bild var så mycket bättre. Jag föredrar imax än när det är så att stolarna rör på sig som de gjorde när jag var på nordisk film.

Recensionen kommer imorgon..

Nu sitter jag och kollar på en serie då det har blivit tillräckligt med film. Annars hade det blivit för många intryck.

Så vad har ni gjort idag?

ADHD: min resa till en diagnos

adhd super powers written on chalkboard
Photo by Tara Winstead on Pexels.com

Bakgrund

När jag bodde i egen lägenhet i Söderfors så var jag ibland på en träffpunkt som kallades Skutan i Tierp. Där träffade jag en annan tjej som hade ADHD och jag märkte rätt snabbt hur lika vi var i sättet. Jag var däremot osäker om jag inbillade mig. Hon sa även att jag betedde som hur hon gjorde innan hon fick diagnos och medicin mot sin ADHD.


Utredningen

År 2012 när jag var 24 år gammal så fick jag träffa en psykolog på Tierps öppenvårdsmottagning för utredning om jag hade ADHD, Aspberger eller Autism. Jag fick träffa henne flera gånger för att utreda om jag uppfyllde kriterierna för främst ADHD, och minns att det kändes som långa besök med väldigt mycket frågor om hur jag är och hur jag upplevde vardagen.

Det var inte bara jag själv som fick träffa psykologen utan min mamma fick åka upp två gånger för att träffa och prata ned psykologen. Psykologen ville veta hur jag var som barn och det kan inte jag berätta, då detta är en diagnos man föds med om man har den.

Jag fick till slut diagnosen ADD då jag saknar hyperaktiva delen som ingår om man har ADHD. Detta var när det var klart att jag skulle flytta till ett behandlingshem. Psykologen satt även diagnosen funktionsnedsättning på mig.


Äntligen fick jag veta varför jag alltid känt mig annorlunda och helt off i vissa perioder i livet. Varför jag till exempel inte lyckades med uppgifter i gymnasiet där ingen sa vad jag skulle skriva om och att jag inte riktigt visste i vilken ände jag skulle börja. Satt jag mig vid datorn och inte visste exakt vad jag skulle skriva om eller vad jag skulle leta fakta om så slutade det med att jag gjorde andra saker istället. Jag fick veta varför jag ofta hade koncentrationssvårigheter om jag kände att jag hade svårt att förstå varför jag behövde viss kunskap inom ett ämne man själv tyckte var tråkigt.


Innan medicinering för ADD och efteråt

När jag flyttade till behandlingshemmet så fick jag träffa och prata med läkaren där. Jag tog upp att jag fått en ADD diagnos och att psykologen skrivit i utredningen att man bör fundera på om jag skulle börja ta medicin för det. Jag minns att läkaren sa att sådana mediciner behöver de ett intyg för att de ska kunna skriva ut sådan medicin. Det hade läkaren och där och då fick jag börja med att äta concerta för min ADD.


Innan jag fick medicinen så kändes det som att jag levde i en bubbla. När jag började med medicinen så sprack bubblan och jag kunde koncentrera mig mycket bättre. Utan denna medicin skulle jag inte få min vardag att fungera så bra som den gör idag.


Det finns situationer då jag märker av min ADD. Det är främst att jag kan inte bara sitta upp och ner och kolla på en film hemma i soffan. Måste ha antingen datorn eller mobilen att fingra på.

Dagens wordpressfråga

Vad önskar du att du kunde göra mer varje dag?

Jag önskar att jag kunde leva i nuet mer. Där sätter min ADD och ångest stop då jag kan få ångest om jag blir för uttråkad eller rastlös.